Får jag be om största möjliga tysssssssssstnad.....

Vi översköljs av information, brus, ljud varje dag. Det är inte bara det att den stora majoriteten av oss bor i städer eller längs väl trafikerade vägar med mycket mänskligt skapat ljud. Dessutom har vi de senaste åren upplevt en störtflod av information genom sociala medier och genom våra mobiltelefoner. 
Titta dig omkring när du är ute och går på stan, i en affär eller på ett café. En stor del av de människor du möter och ser är uppslukade av sin skärm, även på en promenad eller sittandes på en lokal med andra människor. 
Allt fler av oss blir utbrända, eller lider av utmattningssyndrom. Det beror så klart på många faktorer i dagens samhälle. Nedmontering av välfärdssamhället, ökade krav på yta i reklam och sociala plattformar som facebook och instagram, förändrad arbetsmarknad, ökad osäkerhet osv. Men jag tror att en bidragande orsak också är att vi så sällan upplever tystnadens välsignelse. Att vi så sällan är i kontakt med natur och avsaknad av mänskligt skapade ljud. Att vi så sällan stannar med det som är även om inget annat händer än att molnen skiftar form på himlen, löven rasslar i vinden och fåglar markerar revir en bit bort.

En studie som presenterades 2013 visade att möss som upplevde 2 timmars tystnad om dagen utvecklade nya celler i hippocampus - ett område i hjärnan som associeras med minne, känslostyrning och inlärning. Andra studier har också visat på tystnadens betydelse och hur även fysiskt oskadliga ljudnivåer får oss att utveckla stressresponser som påverkar oss. 

Så kanske vi behöver återta tystnadens landskap? Då menar jag ett tystnadens landskap både tyst i det vi hör i form av ljud, men också ett tystnadens landskap fritt från artiklar, foton, likes, blogg-inlägg (!) och flykt från vår rastlöshet. 
Jag tror att ett sätt att skapa denna omställning i vårt vardagsliv är att ta hjälp av formell praktik - meditation eller yoga (och i så fall yoga utan musik och distraktioner), där vi i vår vardag åtminstone får någon tid av tystnad och möjlighet att möta vår rastlöshet på ett nytt sätt.
Men formell praktik kan inte ersätta att hitta tystnadens landskap i vardagslivets alla andra arenor. Att gå ut i naturen, att bekanta sig med horisonten, skogens gläntor, jordens doft och vinden i ansiktet.
Det kan också vara att ge sig själv en frihet genom form - att schemalägga en eller flera kvällar i veckan som är tv-/dator-/mobilfria. Kanske vanans makt har blivit så stor att det är svårt att välja bort informationsflödet och ljudmattan när rastlösheten kommer krypande? Då kan det underlätta att ha bestämt sig för att ha schemalagt det i förhand.

Vad skulle hända med vår återhämtning om vi utsatte oss själva för tystnad med regelbundenhet? Vad skulle hända med våra relationer till våra närmsta om vi inte alltid försvann bort i distraktioner - vilka samtal skulle utspela sig i den tystnad som breder ut sig?

Jag tänker i alla fall själv utforska det här med mer informell tystnad i mitt liv. Den formella praktiken och tystnaden i meditation och i Ashtanga Yoga har jag redan och det är en underbar skatt att ösa ur. Men nu vill jag hittar mer av denna skatt i det övriga livet. Hur skulle du vilja ljud- och informationssanera i ditt liv?

Populära inlägg i den här bloggen

Återhämtning

Oro

Psykisk ohälsa och praktik - del 1