Pake Hall - zen, yoga, mindfulness och omställning

”Before we can get to a place of peace, we have to touch our own suffering – embrace it and hold it.” – Claude AnShin Thomas Under sommaren 2015 så genomförde runt 40 personer en pilgrimsvandring från hamnen i Göteborg till Bofors fabriksområde i Karlskoga för att bära vittnesmål om hur krig och svensk vapenexport finns precis här i den svenska sommaridyllen. Det var en interreligiös grupp och folk anslöt och lämnade vandringen längs vägen under de 17 dagar vi vandrade med frågor kring krig och vapenexport. Så varför gjorde vi detta? Hur kan vandrande längs svenska grusvägar, att lyssna till berättelser och meditation vara viktigt i ett sammanhang med dessa frågor? Under våren 2014 så fastnade jag i facebooks nät av oändliga diskussioner kring flyktingfrågor och svensk vapenexport. Denna vår så var Sverigedemokraternas ökade popularitet och Saudiavtalet en bidragande orsak till att dessa frågor så hett debatterades. Det var diskussioner som snarare blev till monologer med...

Under 17 dagar gick jag tillsammans med en grupp pilgrimer längs sommarvägar i ett idylliskt Sommar-Sverige. Vi gick för att bära vittnesmål om krig och svensk vapenexport. Att synliggöra det som osynliggörs - att kriget inte är något som bara sker "långt där borta", utan att alla vi som bor och lever i det här fridfulla och vackra landskapet med böljande sädesfält som skiftar i grönt, gult och svagt rött i topparna, med skogsstigar bland fur o gran, med små och stora hus längs de undanskymda vägarna och i små städer där livet ser ut att levas långt, långt bort från krigets skrämmande verklighet. Att bära vittnesmål - det innebär att lyssna med hjärtats öra för att tala med den helige Benedictus ord, eller med hela vår varelse för att låna ord från Bernie Glassman och Zen Peacemakers. Det vill säga att när vi bär vittnesmål så försöker vi se och lyssna till världens glädje och sorg, frid och lidande, hopp och förtvivlan ögonblick för ögonblick. En judisk bön - Shema ...

För mig hänger min praktik av zen och av mindfulness ihop med en omställning av samhället. Det är inte bara mitt eget uppvaknande, min egen frid, jag praktiserar för. Eftersom jag blir till tillsammans med allt annat så är min frid intimt förknippat med alla andras frid. På min väg har jag en kalligrafi av Thich Nhat Hanh - Peace in Oneself, Peace in the World . Den påminner mig om att jag inte bara gör det här för mig själv. Genom att skapa fred i mig själv så uppstår även fred i världen. Men den påminner också om att arbetet för fred i världen inte är möjligt utan att arbeta med mig själv. Om jag fortsätter att skapa dualism i mötet med andra - att se någon som god, någon som ond, vän och fiende så sår jag frön som leder till mer lidande. I november 2013 så var jag på Bearing Witness-retreat i Auschwitz-Birkenau tillsammans med Zenpeacemakers . Det var 18:e året i rad som detta retreat hölls på platsen där ca 1,5 miljoner personer mördades under andra världskriget av nazisterna...